Denna vecka var det politikervecka i Almedalen och mycket av veckans genomgång kretsar därför kring händelser på Gotland.
Måndag 5 juli
Lennart Koskinen, biskop i Visby stift, 
försöker avbryta en debatt mellan sverigedemokraten Björn Söder och kristdemokraten Rolf Tufvesson då biskopen tror att Sverigedemokraterna inte har rätt att stå precis vid Svenska kyrkans tält i Visby. Koskinen reagerar på Sverigedemokraternas ”vidriga budskap”, men blir bortförd av sveriedemokrater och poliser får senare ingripa. Något bråk, som media försökte få det till, var det dock knappast tal om.
Samma dag publicerar bloggen Sagor från livbåten ett intressant inlägg om betydelsen av att vinna väljarnas hjärta och hjärna genom en trovärdig berättelse. De menar att riksdagspartierna ofta misslyckas med detta medan Sverigedemokraterna lyckas bättre. Detta bör man därför tänka på när man ska tala till SD-väljare. Så här skriver de:
Vi är liksom Louise Persson övertygad om att det enda sättet att vinna debatten med Sverigedemokraterna bland deras sympatisörer måste bygga på något annat än smutskastning. Vi tror det handlar om tre saker:
- Visa respekt. Lyssna på dem, i deras berättelse om Sverige finns en genuin oro och genuina behov av att förstå och kunna påverka samhället.
- Förklara den egna politikens förtjänster när det gäller att adressera just den oron och just de behoven.
- Bygg en berättelse om Sverige som inte bara handlar om den breda medelklassen. En berättelse där den typiske Sverigedemokratiske väljaren kan känna sig delaktig.
Tisdag 6 juli
Eftersnacket efter SD-debatten mellan Björn Söder (SD) och Rolf Tufvesson (KD) fortsätter under tisdagen. Jimmie Åkesson intervjuas i tv. Sydsvenskan rapporterar att det är upprört inom KD efter SD-debatten. Mikael Anefur, KD:s talesman i integrationsfrågor, tycker att det var oansvarigt av Rolf Tufvesson (KD) att vara med i debatten. Anefur säger följande till Sydsvenskan:
Det är inte vår uppgift att skapa en plattform åt SD här i Almedalen. Jag fattar inte hur han tänker när han ställer upp på ett SD-jippo.
Onsdag 7 juli
Forskningsinstitutet Ratio presenterar en opinionsundersökning om vilka väljare som är mest positiva till att deras parti skulle samarbeta över blockgränserna för att hindra Sverigedemokraterna från att få en vågmästarroll efter valet. Så här säger Peter Santesson-Wilson, statsvetare på Ratio:
I synnerhet Miljöpartiets väljare är positiva till blocköverskridande samarbete. En majoritet av MP-väljarna i undersökningen (58 %) är ganska positiva eller mycket positiva till att partiet samarbetar med Alliansen om de rödgröna förlorar valet. Samtidigt uppger 23 % av MP-väljarna att de är negativa eller mycket negativa till ett sådant samarbete.
Samma dag hålls ett seminarium i Almedalen om Sverigedemokraternas väljare. I en rapport från sajten Makthavare.se så beskrivs väljarna bland annat så här:
Kritiken mot den svenska invandringspolitiken förenar, men även en del andra frågor. De har lågt förtroende för politiker och det etablerade samhället, ett samhälle de även befinner sig långt ifrån och de ser islam som det stora hotet mot samhället.
Statistisk definierar sig sverigedemokraternas väljare i första hand som mitten, eller mitten-höger, men ingen av de intervjuade vill definiera sig själva som rasister.
Torsdag 8 juli
Mona Sahlin tar kraftigt avstånd från Sverigedemokraterna under Socialdemokraternas traditionsenliga tal i Almedalen och drar ner stora applåder. Detta var hennes ord:
I fyra år har klyftorna mellan människor ökat kraftigt och nu biter sig arbetslösheten fast. Det är skrämmande, för en sak vet vi: ökar arbetslösheten, och ökar klyftorna, då ökar rädslan. Då viker tilliten mellan människor och då växer misstro och främlingsfientlighet. Ingen vinner på detta utom rasistiska partier.
Här i Almedalen har vi sett Nationaldemokrater och Sverigedemokrater hålla möten. Med budskap som rider på oro för framtiden och de egna möjligheterna. Sverigedemokraterna försöker verka som vilket parti som helst.
Bland kandidaterna i valet 2010 finns förintelseförnekare, där finns ovanligt många med koppling till vitmaktrörelsen och där finns de som nyligen varit aktiva Nationaldemokrater. Det är inte vilket parti som helst.
Aldrig någon gång, aldrig någonstans, aldrig någonsin tänker jag leda en regering som samarbetar med, eller gör sig aktivt eller passivt beroende av Sverigedemokraterna. Aldrig!
Fredag 9 juli
Kristdemokraternas dag i Almedalen. I en partiledarintervju på Allehanda.se ger Göran Hägglund (KD) besked om inställningen till Sverigedemokraterna och hur partiet kommer att agera om SD får vågmästarroll efter valet.
De graderar människovärdet på ett sätt som är helt främmande för kristdemokratin. Vi får lirka oss fram helt enkelt. Något samarbete med Sverigedemokraterna kan det inte bli tal om.
Lördag 10 juli
Sista dagen för Almedalsveckan så ägnar många sig åt att sammanfatta veckan som gått. Expo skriver i ett pressmeddelande:
Almedalen är en politikens Kiviks marknad. Med en mördande konkurrens. De etablerade partierna är de självklara aktörerna. Det är också kring dem medierapporteringen och de olika dagarnas upplägg kretsar. De är liksom garanterade sin uppmärksamhet. Men det gäller inte alla.
För resten av de organisationer och företag som finns här handlar det om att bryta genom bruset. Att fånga uppmärksamheten. Det är därför pengar brinner, det är därför tjejjouren i Järfälla placerar ut en mobil bordell längs en av gatorna.
För partier som Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna är det de här spelreglerna som gäller i Almedalen. Nu när politikerna, pr-människorna och journalisterna packar ihop och lämnar ön kan vi konstatera två saker.
Varken Sverigedemokraterna eller Nationaldemokraterna har lärt sig att bryta genom bruset. Och om de ska få uppmärksamhet krävs det att någon stiger in i handlingen.
Bloggen SD-bluffen skriver:
Sverigedemokraternas närvaro på Almedalsveckan på Gotland har bitvis synts i media, men antagligen inte så mycket som partiet själva velat. Det är ganska uppenbart att en av de primära metoderna man använder sig av är att provocera. Under partiledarnas tal har partisympatisörer (framförallt från Göteborgsavdelningen) synts mingla omkring i folkmassan och försöka få till väljarsamtal. Utifrån de observationer vi gjort och samtal med andra verkar det som att det enda de uppnått är just att provocera deltagarna.
Söndag 11 juli
Bloggen Camp Kent uppmärksammar SR och SVT:s nya sajt Valpejl där man hittar information om alla valbara kandidater i höstens riksdagsval. Camp Kent har tittat på vad SD-kandidaterna har svarat i de enkäter som sajten bygger på:
Av sverigedemokraternas riksdagskandidater så har än så länge 36 stycken valt att berätta lite om sig själva, svar som sedan publicerats på sidan.
Samtidigt som sverigedemokraterna försöker tvätta bort stämpeln av partiet som ett enfrågeparti så är det tydligt var den röda tråden ligger när man ser vilka frågor dessa kandidater anser det vara viktigt att driva. Det är också tydligt att deras vurm för folkhemmet och avståndstagande från ”höger-vänsterskalan” inte har någon direkt koppling till verkligheten.
Av de 36 kandidaterna så har 29 stycken, eller över 80 %, angett invandringsfrågan som en av deras tre viktigaste frågor. Svaren ges i fritext och i överväldigande majoritet handlar det om ”ansvarfull invandringspolitik”, ”minskad invandring” eller liknande.
/Pontus Löf.
